Supermatematik

AlefWiki
Hoppa till: navigering, sök
Användningsexempel på supermatematik.

OBS: [math]20\cdot 16\cdot 10=3200[/math]

Supermatematik är väldigt bra då man måste kunna räkna fort och bra, speciellt om det inte spelar någon roll om man gör fel.

Hemligheten bakom den är endast känd av ett fåtal upplysta personer, såsom eremiter på olika bergstoppar, och stålmannen.

Historik

Supermatematik uppfanns av en man iklädd blå trikåer och röd slängkappa som använda sig av denna då han skulle beräkna antalet bönor i en burk. Supermatematik innebär att kunna utföra räkneoperationer mycket snabbt genom att slumpmässigt gissa svaret. Runt 1950 då supermannen kom till jorden var det en självklarhet att han kunde använda supermatematiken då den varit välkänd för honom flera decennier innan människorna lyckades uppnå tillräcklig vishet för att ens kunna nämna supermatematiken.

Användning

Sedan ska man följa denna enkla regel:

[math]a=rand()*\infty[/math]

När detta är gjort blir a nämligen värdet på det problem du vill lösa.

Stålmannen har försökt få jobb hos NASA som högsta säkerhetschef, men när NASA's ledning såg denna artikel om Stålmannens supermatematik-precision blev de så överväldigade att de var rädda att han skulle vara för bra/snabb för deras datorer. Om han skulle ha blandat sig i koordinaterna för en månlandning skulle det bli internationell katastrof. Dock är beräkningarna något felaktiga, ett faktum som följer av användandet av supermatematiken.

Räkneprecision med supermatematiken

Som väntat är supermatematiken inte helt perfekt, en av nackdelarna med den är att svaret oftast (Läs: alltid) blir fel. I bildexemplet använder stålmannen sig av supermatematiken, han räknar som följer:

[math]20\cdot 10\cdot 16=32,000[/math]

Men i själva verket är:

[math]20\cdot 10\cdot 16=3,200[/math]

Mer allmänt kan man säga att om supermatematiken tillämpas på [math]a+b=c[/math] så kommer svaret [math]d[/math] att kunna variera mellan något av följande värden: [math] \begin{cases} \left(d\ge c\pm a \right) \lor \left (d\le c\pm b \right)\\ \left(d \gg c\right) \lor \left(d \ll c\right) \\ \displaystyle\lim_{d\rightarrow n}d\qquad n\in \mathbb{C} \end{cases} [/math]

Men varierande värden på svaret är inte det enda problemet, bland annat följer supermatematiken inte några som helst av logikens (eller fysikens) lagar, vilket även det illustereras i bildexemplet, Det är trots allt ganska enkelt att se att burken i stålmannens hand inte innehåller 32,000 bönor, men detta är ett faktum som supermatematiken ignorerar.

Stålmannens linjära räkning

Stålmannens linjära räkning

Stålmannen verkar också applicera supermatematiken när det gäller tidsresor eller tidsförflyttning, och verkar inte använda några andra särskilda samband för beräkning av tiden han kommer att hamna i. Att döma av bilden till sidan om här verkar stålmannen spränga tid/rumbarriären och förflytta sig genom tiden, men problemet är att om stålmannen har problem med att linjärt räkna åren. Det är trots allt enkelt att se att värderna 1954, 1950, 1946, 1944 och 1940 inte följer ett linjärt eller annat samband, men detta är ju väntat eftersom stålmannen applicerar supermatematiken på de flesta matematiska problem.