Rättningshastighet
Rättningshastighet är ett begrepp som ofta kommer till nytta i skolans vardag men är tämligen svårt att beskriva utan en lämplig enhet. Därför föreslås härmed standardenheten 1 Lars (betecknas L) som beskrivs genom kvoten:
[math] \frac{n}{t} = kR [/math]
där n uttrycker antalet uppgifter rättade, t uttrycker tiden det tog att rätta i dagar och rättningshastigheten R i enheten Lars. k är en normeringskonstant med enheten [math]Larsdagar[/math] och ett mätetal sådant att Lars har rättningshastighet 1 Lars. Detta för att enkelt kunna jämföra värden.
Anledningen till valet av Lars som enhet för detta är att man vill åstadkomma att ingen individ har ett Larsvärde mindre än 1. Exempelvis har Ulf överslagsberäknats till att ha ett Larsvärde på 322 med det tidigaste experimentella värdet på enheten. Detta är också det hittills högst uppmätta Larsvärdet.
För närvarande har inga undersökningar kommit fram till om rättningshastighet är konstant för varje given lärare. Detta eftersom man inte vet om fler mätningar kan upptäcka en förändring i Larsvärdet eller endast ge oss ett bättre närmevärde till den aktuella lärarens konstanta Larsvärde.
Ett aktuellt mätvärde för Lars finns inte i nuläget, men en grupp som försöker få fram mätdata för att empiriskt bestämma detta existerar.
För labbrapporter
När det gäller rättning av labbrapporter är det opraktiskt att använda Larsvärde eftersom:
[math] \lim_{t \to \infty} \frac{n}{t} = 0 [/math]
För att komma runt det här problemet har man valt att istället basera labbrapportsrättning på ett mätvärde där tiden inte är oändlig, nämligen 1 Messing (betecknas Me).
