Skillnad mellan versioner av "Rättningshastighet"
Eric (diskussion | bidrag) m |
Eric (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 50: | Rad 50: | ||
Eftersom labbrapporter har en betydligt mindre rättningshastighet än andra [[prov]], är det vanligare att storheten anges i ''Messing'', där <math>\displaystyle 1 Messing=2.56\times 10^{25}Lars</math>. | Eftersom labbrapporter har en betydligt mindre rättningshastighet än andra [[prov]], är det vanligare att storheten anges i ''Messing'', där <math>\displaystyle 1 Messing=2.56\times 10^{25}Lars</math>. | ||
| + | |||
| + | ==Negativa rättningshastigheter== | ||
| + | Det har spekulerats i att det skulle kunna förekomma negativa rättningshastigheter, även om några sådana ännu ej observerats. Åsikterna om huruvida negativa rättningshastigheter är önskvärda går isär. Vissa anser att de skulle innebära ett negativt antal uppgifter rättade på en viss tid, andra menar att negativa rättningshastigheter uppkommer då uppgifter lämnas tillbaka rättade innan de lämnats in. | ||
[[Kategori:Undervisning]] | [[Kategori:Undervisning]] | ||
Versionen från 6 mars 2010 kl. 17.29
Rättningshastighet är ett begrepp som ofta kommer till nytta i skolans vardag men är tämligen svårt att beskriva utan en lämplig enhet. Därför föreslås härmed standardenheten 1 Lars som beskrivs genom kvoten:
[math] \frac{n}{t} = kR [/math]
där n uttrycker antalet uppgifter rättade, t uttrycker tiden det tog att rätta i dagar och rättningshastigheten R i enheten Lars. k är en normeringskonstant med enheten [math]Larsdagar[/math] och ett mätetal sådant att Lars har rättningshastighet 1 Lars. Detta för att enkelt kunna jämföra värden.
Anledningen till valet av Lars som enhet för detta är att man vill åstadkomma att ingen individ har ett Larsvärde mindre än 1. Exempelvis har Ulf överslagsberäknats till att ha ett Larsvärde på 322 med det tidigaste experimentella värdet på enheten. Detta är också det hittills högst uppmätta Larsvärdet.
För närvarande har inga undersökningar kommit fram till om rättningshastighet är konstant för varje given lärare. Detta eftersom man inte vet om fler mätningar kan upptäcka en förändring i Larsvärdet eller endast ge oss ett bättre närmevärde till den aktuella lärarens konstanta Larsvärde.
Ett aktuellt mätvärde för Lars finns inte i nuläget, men en grupp som försöker få fram mätdata för att empiriskt bestämma detta existerar.
Rättningshastighet för olika lärare
I följande tabell ges den genomsnittliga rättningshastigheten för olika lärare.
| Lärare | Rättningshastighet [math]\displaystyle [Lars][/math] |
|---|---|
| Ulf | [math]\displaystyle 288.66[/math] |
| Susanne | [math]\displaystyle 163.20[/math] |
| Paul | [math]\displaystyle 32.19[/math] |
| Lars | [math]\displaystyle 1.00[/math] |
| Labbrapports-rättare | [math]\displaystyle 3.91\times 10^{-26}[/math] |
I denna tabell ges den genomsnittliga rättninghastigheten för olika prov eller projekt.
| Prov | Rättningshastighet [math]\displaystyle [Lars][/math] |
|---|---|
| Finlandsarbete | [math]\displaystyle 3.00[/math] |
| Gröna Lund labbrapport | [math]\displaystyle 0.00[/math] |
För labbrapporter
Eftersom labbrapporter har en betydligt mindre rättningshastighet än andra prov, är det vanligare att storheten anges i Messing, där [math]\displaystyle 1 Messing=2.56\times 10^{25}Lars[/math].
Negativa rättningshastigheter
Det har spekulerats i att det skulle kunna förekomma negativa rättningshastigheter, även om några sådana ännu ej observerats. Åsikterna om huruvida negativa rättningshastigheter är önskvärda går isär. Vissa anser att de skulle innebära ett negativt antal uppgifter rättade på en viss tid, andra menar att negativa rättningshastigheter uppkommer då uppgifter lämnas tillbaka rättade innan de lämnats in.
