Formel (skämt)

AlefWiki
Version från den 4 oktober 2010 kl. 23.08 av WikiSysop (diskussion | bidrag) (2 versioner)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

En formel är oftast ett beräkningsätt inom matematiken, fysiken, en beskrivelse av övergång mellan kemiska reaktioner inom kemin och ibland vardagligen som en kombination mellan olika kombinerbara kombinationer.
Enligt den brittiska matematikforskaren Jod Thot är matematiska formler helt onödiga.
"Matematiska formler är endast bra till att elda i spisen med." - Jod Thot

Inom matematiken

Ptotlumisanerisusis Arkimeduktig i sin bästa form.

Inom matematiken finns det ett stort antal erkända formler, deras användingsområden varierar mellan att beskriva förhållanden mellan olika variabler eller uttryck. De kan också användas vid förenklingar, för allmänna satser eller ibland avancerade imponeringsobjekt att visa för ovetande kamrater. Denna användning har blivit extremt populär sedan 2004 och många personer utger sig för att vara matematiskt begåvade, eftersom de känner till en särskild komplex formel.

Flera olika kända formler är till exempel Joels stora sats samt Jonahs stora sats.

En formel kan se ut som sådan:

[math]M_{urmel}^{djur}+Mormon=\sum f(a_n\cdot S(k_a^p))[/math]

På senare tid har det klagats om att grekiska bokstäver används för mycket inom matematiska formler för att komplicera ting och göra dem "vackrare". Ta t.ex. Ptotlumisanerisusis Arkimeduktig kända polynomeriseringskompliceringsformel:

[math]\frac{\alpha +\epsilon +\rho -\psi \cdot \Theta}{\lambda \Gamma \Delta \sigma \mu +\frac{\beta}{\varsigma}}+(\tau +\Phi)^\Lambda =\sqrt{\zeta +\gamma -\frac{\delta}{\nu}}[/math]

Inom fysiken

Det finns endast en enda formel inom fysiken som faktiskt är användbar. Denna har upptäckts av fysikern Lars Gråsjö (se Lärarcitat) och följer:

[math]Physics = \frac{Red\cdot Wagon}{Mathematics}[/math]

Här följer att:

[math]\frac{Physics\cdot Mathematics}{Red}=Wagon[/math]

Notera, att användning av följande formel är kätteri. En sådan formel är nämligen högst ohelig och straffet för detta är att kittlas under fotsulorna i två timmar med en fjäder av the Dungeon Master himself.

[math]Devil=\frac{Blue\cdot Wagon^{Physics}}{Death}[/math]

Tyvärr finns det inga andra användbara fysiska formler, utom möjligen dessa, som skrivna av Jonah naturligtvis inte innehåller någon slags alfabetisk kategorisering:

[math]E_k=\frac{mv^2}{2}[/math] Kinetisk (rörelse-) energi.

[math]\displaystyle{E_p=mgh}[/math] Potentiell energi.

[math]\displaystyle{E_i=cm\Delta T}[/math] Inre (värme-) energi. c är värmekonstanten för ämnet.

[math]\displaystyle{F=ma}[/math] Newtons gravitationslag.

[math]\displaystyle{p=mv}[/math] Rörelsemängd i kgm/s.

[math]\displaystyle{P=\frac{W}{t}}[/math] Allmän effektlag.

[math]\displaystyle{P=UI}[/math] Effekt för elektriska laddningar (kan härledas).

[math]\displaystyle{W=F\cdot s}[/math] Arbete (energi) där s är sträckan.

[math]\displaystyle{p=\frac{F}{A}}[/math] Allmän trycklag, där A är tryckarean.

[math]\displaystyle{W=\rho gh}[/math] Vätsketryck (kan härledas) där [math]\rho[/math] är vätskans densitet.

Inom kemin

Kemin har mycket användbara formler. Dessa kan enligt Jod Thot också användas som låssmörjolja. En klassisk kemisk formel ser ut som sådan:

[math]H_2O+H_2O\rightleftharpoons 2 H_2O[/math]

Den senaste kemiska upptäckten gjordes år 1768 av den tyska brevskrivaren Charl-Raghnar Überfurherorvén-Hindenburg då han upptäckte ämnet Rekolvistrukteriustronutricostrenum. Detta ämne kan användas bl.a. till att dekonstruera leksaksbåtar.

Andra kemiska formler är till exempel:

[math]H_2NO_xCOOH_4+K_2NuG_4HAx+\clubsuit \rightarrow \heartsuit+J_2On_8AH_{12847}[/math]

Samt den allmänt kända kemiska formeln:

[math]Matter+Matter\rightarrow 2Matter[/math]

och dess mer allmänna form:

[math]Matter+Matter\rightarrow Matters[/math]