Formel
|
Den här artikeln är under konstruktion! |
En formel kan definieras som ett abstrakt sätt att beskriva ett påstående med hjälp av vissa standardiserade symboler. En formel är oftast ett beräkningsätt inom matematiken, fysiken, en beskrivelse av övergång mellan kemiska reaktioner inom kemin och ibland vardagligen som en kombination mellan olika kombinerbara kombinationer.
Inom matematiken
Inom matematiken finns det ett stort antal erkända formler, deras användingsområden varierar mellan att beskriva förhållanden mellan olika variabler eller uttryck. De kan också användas vid förenklingar.
Exempel på formler skapade av muppar är till exempel Joels stora sats samt Jonahs stora sats.
Inom fysiken
Fysiken är ett av de områden där vi kommer i kontakt med flest regelrätta formler. Nedan följer ett urval av fysikaliska formler:
[math]E_k=\frac{mv^2}{2}[/math] Kinetisk (rörelse-) energi.
[math]\displaystyle{E_p=mgh}[/math] Potentiell energi.
[math]\displaystyle{E_i=cm\Delta T}[/math] Inre (värme-) energi. c är värmekonstanten för ämnet.
[math]\displaystyle{F=ma}[/math] Newtons gravitationslag.
[math]\displaystyle{p=mv}[/math] Rörelsemängd i kgm/s.
[math]\displaystyle{P=\frac{W}{t}}[/math] Allmän effektlag.
[math]\displaystyle{P=UI}[/math] Effekt för elektriska laddningar (kan härledas).
[math]\displaystyle{W=F\cdot s}[/math] Arbete (energi) där s är sträckan.
[math]\displaystyle{p=\frac{F}{A}}[/math] Allmän trycklag, där A är tryckarean.
[math]\displaystyle{p=\rho gh}[/math] Vätsketryck (kan härledas) där [math]\rho[/math] är vätskans densitet.
Inom kemin
Kemin har mycket användbara formler. En klassisk kemisk formel ser ut som sådan:
[math]H_2O+H_2O\rightleftharpoons 2 H_2O[/math]
